Juha Mäkelä
Juha Mäkelä påbörjade som institutets direktör i juni 2026. Han är doktor i militärvetenskap. Mäkelä utexaminerades från Försvarshögskolan i Sandhamn och avlade generalstabsofficersexamen vid Försvarshögskolan i Stockholm (Chefsprogrammet) under åren 2001–2003.
År 2008 inledde han studier i Mellanösternkunskap vid Helsingfors universitet med arabiska språket som huvudområde. År 2011 var han verksam som gästforskare vid forskningsinstitutet Al-Ahram Center for Political and Strategic Studies i Kairo, Egypten. Han tjänstgjorde även som Finlands försvarsattaché i Turkiet, Libanon och Georgien under perioden 2019–2022.
Mäkelä promoverades till doktor år 2023. Hans doktorsavhandling behandlade säkerhetseliterna i Egypten och Jordanien samt deras utrikes- och säkerhetspolitiska maktutövning. Avhandlingen publicerades i Försvarshögskolans forskningsserie nr 1 under titeln Security Elites in Egypt and Jordan after the Arab Spring: A Case Study on Securocracies’ Role in National Security, Domestic Power Politics, Regional Order and Middle Eastern Alliance Making between 2011 and 2021.
Hans nuvarande forskningsintressen omfattar säkerhetsstudier med fokus på Mellanöstern, geopolitik, områdesstudier, teknologi och samhällsvetenskap. Bland hans pågående forskningsprojekt kan nämnas två projekt med inriktning på att stärka statsstrukturerna i Syrien och Libanon i syfte att främja regional stabilitet. Projekten syftar till att undersöka betydelsen av det stöd som andra stater i MENA-regionen ger till Syrien och Libanon.
Joanna Töyräänvuori
Joanna Töyräänvuori, forskare vid FIME som startade sommaren 2025, är docent i forna Mellanöstern vid Helsingfors universitet och docent i kulturhistoria vid Åbo universitet. Töyräänvuori har studerat historien, kulturarvet och litteraturen i den forna Mellanöstern, med särskilt fokus på den sena bronsåldern, då ett internationellt handels- och samarbetsnätverk bildat av flera högt utvecklade civilisationer rådde i östra Medelhavet. Den här eran är intressant eftersom den har lämnat efter sig en mängd skriftliga och materiella bevis, och särskilt för att den föregick den nästan fullständiga kollapsen av denna kooperativa världsordning vid brons- och järnålderns början.
Töyräänvuori disputerade i teologi vid Helsingfors universitet 2016, med huvudämne i Gamla testamentets exegetik och som bivak i semitiska språk och kulturer, därutöver omfattade examen även assyriologi och egyptologi. Töyräänvuoris specialitet är det ugaritiska språket och kulturen. Ugarit, som ligger vid dagens Syriens kust, var en stor handelsstad under yngre bronsåldern och led fullständig förstörelse när världssystemet kollapsade och försvann helt från världskartan.
En mängd litteratur och bildkällor har hittats i stadens ruiner, med vilka Töyräänvuori använder sitt forskningsprojekt för att undersöka klimatförändringarnas konsekvenser för forntida människors vardag. Speciellt kan man observera den variation som förekom i sälar och sälintryck, som var nära besläktade med människors personliga identitet, och dess förhållande till förändringar i miljön. Genom att studera bronsåldersmänniskors attityder, reaktioner och åsikter kan vi undersöka människors reaktioner på en föränderlig miljö, klimatförändringar och ökningen av extrema väderhändelser.
Jeanette Lindblom
FD Jeanette Lindblom, som började våren 2026, är en historiker och arkeolog vars forskning fokuserar på Medelhavets östra områden från senantiken till tidig medeltid. Lindblom disputerade vid Helsingfors universitet med en avhandling om kvinnors sociala ställning i det tidiga bysantinska riket. I sin avhandling behandlade hon hur de normer som samhället ställde på kvinnor kunde förenas med kvinnors verksamhet i offentliga rum.
Lindblom har också deltagit som arkeolog i utgrävningsprojektet på Arons berg under ledning av prof. Jaakko Frösén (Finnish Jabal Harûn Project), där hennes forskningsobjekt blev det glasmaterial som hittades vid utgrävningarna, särskilt oljelampor av glas. Hon har även deltagit i dos. Zbigniew T. Fiemas utgrävningsprojekt (Petra Roman Street Project), som undersökte butiksutrymmen längs Petras romerska huvudgata. “Dessa erfarenheter har också gett mig en god förståelse för tidsperiodens och områdets materiella kultur”, konstaterar hon.
Som forskare vid FIME fortsätter Lindblom sin forskning om Bysans historia. Hon undersöker den religiösa, administrativa och politiska elitens nätverk under 400- och 500-talet. Även denna gång spelar Mellanösterns gamla centra en viktig roll, och forskningen ger ny information om regionens och tidsperiodens samhällsstrukturer.
Institutets tidigare forskare
Susanne Dahlgren
Susanne Dahlgren arbetade som institutets direktör 2023–2026. Hon är docent vid Helsingfors universitet och studerade tidigare socialantropologi vid Edinburghs universitet, London School of Economics (LSE) och Helsingfors universitet. Hennes tidigare och nuvarande studier fokuserar på södra Jemen. Dahlgrens doktorsavhandling fokuserade på samhällsdynamiken i staden Aden ut ett perspektiv av konkurrerande moraliska ramverk. Vid sidan av intresset för politik och samhällsrörelse har Dahlgren även fördjupat sig i islamisk rätt. Hennes forskningsprojekt relaterat till Jemen behandlar familjerättens historia och praxis från den brittiska kolonialmaktens tid till nuläget.
Dahlgren forskar också statens verksamhet i förhållande till medborgarna i Jemen före och efter återföreningen av landet år 1990 och självständighetsrörelsen som uppstått under de senaste årtiondena i södra Jemen. Vid sidan av Jemen följer hon även politiken och den sociala utvecklingen i andra arabländer och Iran.
Dahlgren är tidigare vice ordförande för Nordic Society for Middle East Studies (NSMES) och nuvarande styrelseledamot för Association of the Middle East Anthropology (AMEA), ett dotterbolag till MESA. Hon är styrelseledamot i tidskriften Hawwa och redigerar tillsammans med Judith Tucker (Georgetown University) bokserien Women and Gender: The Middle East and the Islamic World för Brill (Leiden). Dahlgrens publikationer hittas här.
Nina Maaranen
Nina Maaranen är arkeolog specialiserad på Mellanöstern och human osteolog, det vill säga benforskare med inriktning på människor. Maaranen avslutade sin Ph.D i 2020 vid Bournemouth University, England. Hennes dissertation, ”Ties that bind: investigating Hyksos provenance and Migration using dental morphology”, fokuserade på att spåra migration under medelbronsåldern (omkring 2000–1500 f.Kr.) i den östra medelhavsregionen. Under denna period växte urbaniseringen, den tekniska utvecklingen och handelsrelationerna mellan regioner snabbt, vilket också återspeglades i befolkningsstrukturerna – även Maaranens nuvarande projekt hämtar från dessa teman.
Maaranens forskningsarbete sker både i museisamlingar och i fältarbete. I Mellanöstern har han deltagit i flera utgrävningar i Egypten, Libanon och Irak och genom museisamlingar har forskningen även tagit honom till Syrien, Jordanien och Palestina. Genom dessa olika destinationer samarbetar Nina med många internationella projekt och forskare, och hon deltar aktivt i akademiska diskussioner på forskarmöten och som medlem i expertorganisationer (t.ex. BABAO). Maaranens tidigare publikationer kan ses här. Maaranen arbetade också i åratal som ledamot av redaktionen för den finskspråkiga arkeologiska nättidningen Kalmistopiiri, för närvarande som gästskribent. Ma aranenär också en del av aktiviteterna på ARWA International archeology forum.
Samuli Lähteenaho
Samuli Lähteenahos etnografiska forskning undersöker Beiruts och Libanons kustlinje ur ett miljö- och urbanpolitiskt perspektiv. Forskningen bygger på långsiktig deltagarobservation med bland annat fokus på civilsamhället och frivilligorganisationer som arbetar med miljöfrågor. Lähteenahos arbete styrs av sitt forskningsintresse för miljöpolitik och antropologi av rum. Han är också intresserad av ämnen inom diaspora och migration samt epistemologiska frågor inom politisk antropologi.
Lähteenahos ena publikation med namnet A line in the Sand: Colonial tracks on Beiruts Mediterranean Coastline är ett kapitel som fokuserar på jordregister, stadspolitik och rummets relationalitet. Kapitlet publicerades år 2022 i boken Locating the Mediterranean som har öppen tillgång. En av hans andra publikation Fighting the Invasion from the Suez Canal: Coastal Environmental and Locating the Lionfish in Lebanon fokuserar på den invasiva lejonfisken och miljöaktivism. Denna uppsats publicerades i tidskriften International Journal of Middle Eastern Studies år 2023. Lähteenahos andra publikationer hittas här.
Fler introduktioner till institutets tidigare forskare hittar du här (på engelska eller här på finska).